Färre barn till lågutbildade klarade gymnasiet sedan betygen togs bort i låg- och mellanstadium på 1970-talet. Däremot gynnades söner till högutbildade, visar en rapport från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (Ifau).

Döttrarna till högutbildade gynnades däremot inte. De följer samma mönster som barn till lågutbildade.

Ifaus rapport ger inga svar på varför, men rapportförfattaren Anna Sjögren funderar kring möjliga förklaringar:

"Kanske uppmuntrade betygen flickorna särskilt mycket, medan det var tvärtom för de högutbildades söner? Kanske innehöll de tidiga betygen värdefull information för de svagpresterande barnen med lågutbildade föräldrar?".

Betygen i låg- och mellanstadiet avskaffades helt och hållet 1982, men redan 1969 tilläts kommunerna att ta bort betygen för de yngre eleverna om de i stället bjöd in föräldrarna till terminsvisa kvartssamtal.

Avskaffandet tog fart på allvar i mitten av 1970-talet och kommuner med vänstermajoritet, högre utbildningsnivå och större folkmängd var tidigare ute med att slopa betygen.

– Det här bekräftar vad vi egentligen alltid har vetat _ att betyg är arbetarbarnens bästa vän. Nu finns det belägg för det, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP).

– Utan formella meriteringssystem som betyg och examina får man informella meriteringssystem i form av kontakter, som är mer odemokratiska.

Han förvånas inte över att det är söner till högutbildade som gynnades av att betygen togs bort.

– Rätt många killar tar för sig mer och snackar sig fram. När kunskap bedöms är flickorna bättre, säger han.

Studien får inte Miljöpartiet att ändra den negativa inställningen till betyg.

– Felet som gjordes på 1970-talet var att betygen inte ersattes med ett verkligt alternativ. Man kastade ut barnet med badvattnet, säger Mats Pertoft, MP:s skolpolitiske talesperson.

Han förvånas inte av studiens resultat, men tycker att det är fel att tolka den som en hyllning till betygen.

– De lågutbildade och studieovana missgynnas av diffusa utvärderingssystem, säger Pertoft.

Han anser att Jan Björklund gör en riktig analys av skolans problem.

– Men han har fel svar. Betyg får inte eleverna att lära sig mer och där har vi stöd i forskningen. Däremot behövs tydliga utvärderingar, säger han.

MP är liksom de övriga rödgröna överens om att dagens betygslika skriftliga omdömen ska avskaffas och ersättas av en annan typ av omdömen.

Däremot har de rödgröna ännu inte enats om från vilken årskurs betyg ska ges. MP vill bara ha betyg i de sista årskurserna på grund-och gymnasieskolan, eftersom de då behövs som urvalsinstrument till fortsatt utbildning. Socialdemokraterna vill liksom Jan Björklund ge betyg från årskurs sex. I dag delas de första betygen ut i årskurs åtta.